Hack for Södertälje 2020

We organized two Hackathon 2020 A Minecraft Hackathon

and a 24 hour Hackathon 

Read more here in Swedish

2020 års Hack for Södertälje är genomfört med imponerande engagemang och kreativitet.

Tack alla deltagare, talare, coacher och andra som gett av tid och energi!

I framtiden kommer vi jobba på andra sätt än idag för att utveckla Södertälje.
Vi kommer arbeta mycket mer tillsammans - medborgare, föreningar, företag, kommun och andra som har intressen i Södertälje.

Hack for Södertälje 2020 var ett sätt för oss på Södertälje kommun och Södertälje Science park att börja testa fler arbetsformer och utveckla hur vi tänker.

Förutom det självklara, att få grymma idéer för utveckling av Södertälje City, var en stor del av det här hacket också att vi ville lära oss mer om hackathons som arbetsmetod.
Och som vi lärde oss! Hur mycket engagemang ett hackathon kan skapa, hur mycket kreativitet som kan genereras, hur professionella människor är. Det var så mycket bra energi i luften och kom fram fantastiska idéer. Vi kunde helt enkelt inte ha önskat oss mer.

Men vi vet också ett antal saker vi kan göra annorlunda och ännu bättre nästa gång. För ett nästa hackathon blir det. Och fler nya arbetssätt. Till alla som var med och extra mycket till er deltagare: TACK!

För att ni delade med er av er tid, er kunskap och er energi. För era fantastiska förslag på utveckling. Och tack för allt vi har fått lära oss av er. Vi är så glada och tacksamma att ni gjorde det här hackathonet så bra. Hoppas vi ses igen nästa gång!

Och till er andra som läser det här: nästa gång är ni med eller hur?

Hör gärna av er till oss på Södertälje kommun om ni undrar över något!
Mejladressen är digitalisering@sodertalje.se

Vinnare 2020

Bästa lösning för flest människor

Team SOS: 

Starkare Södertälje gemenskap genom ytor för odling och häng Genom att använda öppna data om livsmedelskonsumtion- och produktion och kombinera med GIS-data om vilka ytor som ska användas vill Team SOS öka attraktionskraften i Södertälje genom lokalt producerade produkter som används i restaurangnäringen.

Tanken är att främja gemenskapen i Södertälje genom att skapa ytor för odling och häng dit alla kan ta sig. Odlingarna och gemenskapsytorna ska vara uppkopplade och generera data för förbättring av skötseln.

Team SOS bestod av Julia John, Mohit Ahuja och Alexander Maxia


Mest vågade idén

Team Fantastic 4: 

carRot - en transformation från linjärtransport till punkt-till-punkttransport
Genom att bygga alternativ för realtids punkt-till-punkt-transport, snarare än transporter i kollektivtrafikens linjenät som det är nu, vill Fantastic 4 göra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt val.
I plattformen carRot ska transportdata från olika källor som SL, SJ, Scania, kommunen och individens data bearbetas för att utgöra grunden för punkt-till-punkt-transporterna.

Team Fantastic4 bestod av Jonny Axelsson, Tomas Thernström, Sidorela Suli och Set Hallström.


Bästa presentation och Publikens val

Team Circulär: Hyr kläder av varandra i stället för att köpa
Circulär är en butik i centrum där Södertäljebor hyr och hyr ut kläder istället för att köpa. Kläderna görs tillgängliga dels i den fysiska butiken och dels genom en app där kunderna kan boka ett plagg för att hämta ut i en del av butiken som är tillgänglig dygnet runt.

Team Circulär bestod av Erik Karlberg, Mustafa Sherif och André Henriksson.


Problemställning 1 - Miljömässig hållbarhet

Vi står idag inför stora utmaningar när det gäller att hushålla med jordens resurser, minska utsläpp och avfall. Den linjära ekonomin har präglat samhället sedan industrialiseringen och skapat en slit-och slängmentalitet där vi utvinner naturresurser, producerar och konsumerar och sedan gör oss av med avfallet. Den ekonomiska utvecklingen behöver ta en ny riktning. Vi behöver jobba tillsammans med innovation och nya sätt att tänka för att ekonomin ska kunna fortsätta att utvecklas och för att skapa välstånd och välfärd för alla.

Cirkulär ekonomi är en ekonomi där avfall i princip inte uppstår och som har förutsättningar att vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. I den här utmaningen ställer vi oss frågan hur cirkulär ekonomi skulle se ut och fungera i Södertälje City år 2030?

Förslag på frågeställningar och inriktningar :Ni kan utgå från eller eller flera av förslagen i er lösning.

  • Konsumtion och delningsekonomi (Vad köper vi? Vad delar vi? Vad gör vi med de varor som inte köps? Etcetera.)
  • Renhållning och återvinning (Hur återvinner vi det avfall som blir och till vad? Etcetera.)
  • Mat och måltider (Vad och hur äter vi i city? Var kommer maten ifrån? Vad äter vi på och med? Vad händer med det som blir över? Etcetera.)
  • Hur får vi medborgare att använda de miljösmarta lösningar som finns? Redan idag finns många bra lösningar som inte används. Hur gör vi de miljösmarta alternativen till det medborgarna väljer (Till exempel genom att använda beteende-ekonomi-tänk, nudging och liknande)?

Problemställning 2 - Mobilitet

Mobilitet är i det här fallet människors möjlighet att transportera sig själva och gods till de platser de vill nå. Fungerande infrastruktur och transporter är grundläggande för ett modernt fungerande samhälle – Södertälje är inget undantag. 
Världen står inför stora förändringar och vi är i behov av smartare mobilitet, effektivare, renare och säkrare transportsätt. 

Sedan 1950 och fram till idag har resandet räknat i personkilometer ökat med ungefär sju gånger och prognosen är att den kommer att fortsätta öka. Digitaliseringen och elektrifieringen har och kommer fortsätta att ha en stor inverkan på transportsystemet och hur människor väljer att resa och nya tjänster kommer hela tiden, som exmpelvis elsparkcyklar, elbilpooler och elpodtaxi.

Södertälje är en knutpunkt för genomfartstrafik och flera stora infrastrukturstråk passerar genom kommunen. Uppgifter här är är att ta fram koncept som kan hjälpa Södertälje att möta de utmaningar som uppstår i det nya transportlandskapet kopplat till Södertälje City 2030.

Förslag på frågeställningar och inriktningar :Ni kan utgå från eller eller flera av förslagen i er lösning.

  • Transporter/mobilitet av människor och varor (Vad för alternativa färdmedel kan vi tänka oss i framtiden? Till exempel hoverboard och elflygplan för personligt bruk.)
  • Modeller för transport (Vilka behov av transport kommer vi ha i framtiden och vilka hållbara modeller behöver vi för att tillgodose dessa? Till exempel bilpooler, och samåkningstjänster.)
  • Samspel mellan Internet of Things och öppna data inom transportsektorn (Vad är uppkopplat redan? Vad skulle kunna kopplas upp och vilken öppen data skulle då behövas?)
  • Hur får vi medborgare att använda de miljösmarta lösningar som finns? Redan idag finns många bra lösningar som inte används. Hur gör vi de miljösmarta alternativen till det medborgarna väljer (Till exempel genom att använda beteende-ekonomi-tänk, nudging och liknande)?

Problemställning 3 - En attraktiv och hållbar stadskärna

Handeln och hur vi konsumerar kommer vara en självklar del i att utveckla städerna att bli mer hållbara. I en stadskärna sker handel och möten som både ska locka invånare och vara hållbara. Hur ska vi kunna behålla samma livskvalitet och aktivitet i stadskärnorna och samtidigt vara hållbara?

  • Hur ser framtidens hållbara handel ut i Södertälje?
  • Hur konsumerar vi? (på vilket sätt och var?)
  • Vilken typ av produkter och tjänster vill vi som handlar och spenderar tid i Södertälje city ha? (vad vill vi köpa och använda? kommer det vara nytt, återvunnet, lånat? etcetera)
  • Hur kommer butiker och andra verksamheter se ut och fungera? (till exempel shop in shop, showrooms, virtual och augmented reality)
  • Hur ser mötesplatser i city ut? (till exempel restauranger, caféer och food courts)

Öppna data och globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030)

Lösningarna ska förutom att svara mot en av de tre problemställningarna också innehålla

  1. Tänkt användning av öppna data. Det kan vara data som finns och är öppen idag, eller data som ni tänker bör finnas 2030.
  2. Hur lösningen bidrar till att uppnå minst ett av de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.